Jag bara måste få berätta!
Jag har arbetsdagar denna vecka i grannstaden. Eftersom jag arbetar i centrum finns det ont om parkeringsplatser (gratis sådana). Igår lyckdes jag få en fickparkering i en backe längs vägen. Det verkade helt toppen, eftersom jag inte behövde köra runt och leta efter en plats.
Jag var på jobb hela dagen och hade lite skyndsamt när arbetsdagen väl var slut för dagen. Det var min tur att vara i Mostersboden som vi har öppen på måndag kvällarna. Det var här det gick snett...! Jag kunde inte få bilen att röra sig ur fläcken. Marken var glashal och däcken bara spann. Jag försökte än till vänster, än rakt fram och än till höger ingenting hände. Bilen gled långsamt bakåt och neråt i backen. Bakom mig stod en annan bil parkerad. Förbipasserarn såg min panik och kom för att hjälpa mig. Dom skuffade och puttade på bilen utan resultat. Suck och pust! Med bilen 5 cm från bakom varande och nästan tvärs över parkeringsrutan var paniken och katastrofen ett faktum. Vad göra? En av killarna som kommit för att hjälpa mig bad mig kolla med 020202 om dom kunde ge telefonnumret till bilägaren. Efter några om och men lyckades jag få kontakt med ägaren och hon gick med på att komma och flytta på bilen. TUR! Jag klarade mig undan med blotta förskräckelsen, denna gång. Inga skråmor och endast en lite försening.
Vilken bra uppfinning den är vår mobiltelefon och alla dessa välutvecklade nummerupplysningar. Hur hade man gjort förr i tiden vid en liknande situation?
Oj vad hemskt! Tur att det gick bra! Jag tycker inte alls om att köra bil nu då jag inte är så van heller. Har ju bara haft körkort i ett och ett halvt år.
SvaraRaderaKör försiktigt i halkan!
Kram,Lotta
Hujdå..sånt där vill man absolut inte råka ut för..speciellt inte då man inte har sin händige karl med sig. Kan tänka mig att paniken kom ganska snabbt där :/
SvaraRaderaMen tur att de fixade sig :)
Jag försöker undvika att parkera i backar under vinterföre..men ibland e de ju oundvikligt.
Jag har varit med en liknande sak, stod med bilen i en isbacke utanför bion (som vi var på) och fann oss sedan helt inparkerade när vi skyndade oss ut efteråt. Turligt nog hade bilarnas förare både framför och bakom, varit på samma film som vi. Så när de till slut kom ut också blev det att försiktigt starta bilen.. men det var obehagligt!!
SvaraRaderaSå läskigt, tur det löste sig till slut. Jag minns när jag var liten och blev kvarlämnad i bilen medan en bekant sprang in och gjorde ett ärende. Han hade parkerat i en backe och medan han var borta började bilen rulla nerför backen, med mig gallskrikande i baksätet. Men det gick också bra, bilen stannade efter ett lite tag mot en trappa utan några större skråmor på mig eller bilen.
SvaraRadera